Sökresultat

Genom att använda celler från cancerpatienter och blanda dem med en ny teknologi, ”OssiGel", kan man konstruera mänskliga benorgan i miniatyr. Dessa miniatyrer består av mogen ben- och benmärgsvävnad och kan användas som forskningsmodell för att studera sjukdomsmekanismerna bakom cancerformer som uppstår i benmärgen eller sprider sig till skelettet och för att testa nya läkemedel. Paul Bourgine är

https://www.medicin.lu.se/artikel/miniatyrben-ny-forskningsmodell-cancer - 2025-10-01

Veckans Wallenbergforskare, neurologen Gesine Paul-Visse, är inriktad på att upptäcka, utveckla och implementera nya behandlingar för neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och stroke. – Min motivation är behovet hos de patienter jag möter. Gesine Paul-Visse är överläkare inom neurologin på Skånes universitetssjukhus, adjungerad professor i neurologi på Lunds universitet och klinisk forskar

https://www.medicin.lu.se/artikel/vi-hoppas-att-var-forskning-kan-ge-en-behandling-som-skyddar-nervcellerna - 2025-10-01

Veckans Wallenbergforskare, kardiologen Martin Magnusson, forskar på vad som orsakar diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. – Vi använder oss av stora patient- och populationsbaserade kohortstudier för att analysera biomarkörer och deras koppling till sjukdom. Syftet är att hitta nya mediciner för diabetes och kardiovaskulär sjukdom. Martin Magnusson är överläkare inom kardiologin på Skånes universitet

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-ar-varje-forskares-drom-att-fa-fram-nya-behandlingar-mot-sjukdomar - 2025-10-01

När astmatikers luftvägar exponeras för kvalster försämras immunresponsen vilket kan leda till ett nedsatt immunförsvar. Personer med förkylningsastma kan då lättare drabbas av sekundära virus- och bakterieinfektioner. Studiens resultat tyder på att astmatiker bör undvika kvalster och att de patienter som dessutom är allergiska mot kvalster bör överväga att genomgå så kallad hyposensibilisering, m

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-om-kopplingen-mellan-kvalster-och-luftvagsinfektioner - 2025-10-01

För att insulin ska utsöndras i vår kropp behövs ett protein som kallas CD59. Nu visar forskning ledd från Lunds universitet att det finns två proteinvarianter som påverkar hur och när detta sker. Studien publicerades nyligen i PNAS. Insulinet påverkar många av kroppens funktioner och är helt nödvändig för överlevnad. Det bidrar till upptaget av glukos i cellerna, uppbyggnad av kroppens energidepå

https://www.medicin.lu.se/artikel/nyupptackta-proteinvarianter-nyckel-till-insulinutsondring - 2025-10-01

… mottagare av Albert de la Chapelle-priset i medicinsk genetik. Priset på 20 000 euro, som i år delas ut för första gången, tilldelas en ung forskare som är etablerad i ett av de nordiska länderna och har gjort exceptionella insatser inom medicinsk genetik. Kajsa Paulsson tog emot priset den 9 juni i Helsingfors. Priset delas ut av Folkhälsans genetiska forskningscentrum i samband med deras 60-år

https://www.medicin.lu.se/artikel/stort-grattis-kajsa-paulsson - 2025-10-01

Veckans Wallenbergforskare, onkologen Anders Wittrup, forskar om så kallade RNA-läkemedel och hur sådana skulle kunna användas vid cancerbehandling. – I första hand handlar det om behandling av hjärntumörer. Mot dem finns det idag väldigt få behandlingsalternativ. Anders Wittrup är läkare inom onkologin på Skånes universitetssjukhus och klinisk forskare på Wallenberg centrum för molekylär medicins

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-finns-ett-stort-behov-av-battre-behandlingsmetoder-mot-hjarntumorer - 2025-10-01

Veckans Wallenbergforskare, läkaren Elin Trägårdh, arbetar med diagnostisk nuklearmedicin – särskilt en teknik som kallas PET/CT som framför allt används vid undersökningar av patienter med cancer. Idag analyseras PET/CT-bilderna manuellt av läkare. – Jag tror inte att vi använder all den information som finns på bilderna. Tänk om vi kunde använda artificiell intelligens i syfte att kvantifiera bi

https://www.medicin.lu.se/artikel/bekraftade-pet-bildmarkorer-skulle-kunna-forandra-framtidens-cancervard - 2025-10-01

Gunnar Gouras, professor i experimentell neurologi vid Lunds universitet, tilldelas Oskar Fischer Prize, bronsnivån, på sammanlagt 300 000 dollar. Priset tar han emot i San Antonio, Texas, den 22 juni. Grattis! Hur kändes det när du fick veta att du vunnit? – Jag blev väldigt glad! Jag kände på mig att jag hade en chans, trots att jag på grund av tidsbrist bara fyllt i sex av de tio sidorna man ha

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskare-tilldelas-amerikanskt-pris-teori-om-alzheimers-sjukdom - 2025-10-01

Alla cancerceller har förändringar i sin arvsmassa. Tidigare har det varit svårt att på ett bra sätt studera vissa av de här avvikelserna, men genom nya bioinformatiska metoder, kan man nu på ett systematiskt vis bearbeta data från tumörceller. Tidskriften Nature publicerar nu en studie om ett helt nytt sätt att studera kopietalsförändringar i cancerceller. Den kanske vanligaste typen av förändrin

https://www.medicin.lu.se/artikel/bioinformatik-viktig-vid-cancerforskning - 2025-10-01

Veckans Wallenbergforskare, barnonkologen Kees-Jan Pronk, forskar på vad som händer i blodet hos barn som utvecklar leukemi. Han forskar också på biverkningarna av de tunga behandlingar som många barn med leukemi genomgår. – Vi försöker hitta sätt att minska biverkningarna – samtidigt som vi bevarar läkemedlens effektivitet. Kees-Jan Pronk är överläkare inom barnonkologin på Skånes universitetssju

https://www.medicin.lu.se/artikel/jag-vill-att-vi-kommer-till-en-punkt-da-vi-kan-bota-annu-fler-barn-som-drabbas-av-leukemi - 2025-10-01

”Förhöjda halter av E. coli-bakterier, bad avrådes”. Känns det igen? Och så får de svalkande baden ställas in. Den vanliga tarmbakterien E. coli, eller Escherichia coli, är ofta en orsak till att badvatten klassas som otjänligt. Bakterien kan orsaka en rad infektioner hos människor, särskilt hos små barn. Och så här ser den alltså ut i extrem förstoring, fäst på ett sandkorn som är 0,85 mm. Bilder

https://www.medicin.lu.se/artikel/badvattnet-otjanligt-har-ar-en-vanlig-bov-pa-ett-sandkorn-0 - 2025-10-01

Vi är nog flera som känt oss grötiga i hjärnan i samband med att vi haft covid-19-infektion. För de flesta av oss var dessa svårigheter med minne och koncentration övergående. Men vad hände i hjärnan som gjorde att den inte fungerade lika bra som vanligt? Kroppens olika system hänger ihop. När ett system sviktar, påverkas andra. – Hjärnan, hjärtat och lungorna lever tillsammans och blir sjuka till

https://www.medicin.lu.se/artikel/infektion-kan-fa-minnet-att-svikta - 2025-10-01

Samhället behöver bli bättre på att ge stöd och sätta in åtgärder innan vi blir gamla och hjälpbehövande. Det menar professor Susanne Iwarsson som tillsammans med cirka 200 andra forskare vid Lunds universitet ingår i universitetets nya profilområde med fokus på proaktivt åldrande “Proactive Ageing: Brain & Movement – From Molecular Changes to Engagement with Life and Society”. Sammanlagt fem prof

https://www.medicin.lu.se/artikel/proaktivt-aldrande-ett-av-universitetets-nya-profilomraden - 2025-10-01

Ett svenskt-amerikanskt forskarteam har nyligen publicerat två artiklar i Journal of Neurophysiology där de med ett nytt modellsystem förklarar ryggmärgens tidiga inlärning och hur centrala nervsystemet lär sig kontrollera kroppen. Det vill säga, hur kopplingarna mellan ryggmärgen och kroppen skapas samt hur andra delar av hjärnan kopplar in sig mot ryggmärgen. – Detta är relevant ur ett djupt gru

https://www.medicin.lu.se/artikel/fosterrorelser-i-livmodern-avgorande-uppkoppling-kropp-ryggmarg-och-hjarna - 2025-10-01

Antal sökande till en beroendeenhet för alkoholberoende, Triangel-mottagningen i Malmö, har varit oförändrad under pandemin. Med ett undantag – under andra pandemivågen sökte kvinnor i högre grad än tidigare. Oron över att alkoholkonsumtionen skulle öka under pandemin har varit utbredd. Men trots att Systembolagets försäljning ökade, sjönk den totala alkoholkonsumtionen, vilket har att göra med at

https://www.medicin.lu.se/artikel/alkoholberoende-under-pandemin-tidiga-tecken-pa-okat-vardsokande-hos-kvinnor - 2025-10-01

Var elfte minut dör en kvinna i havandeskapsförgiftning – preeklampsi – i världen. I Sverige drabbas runt 5000 gravida kvinnor varje år. Det kan vara ett livshotande tilstånd både för mamman som barnet och leda till allvarliga kardiovaskulära följdsjukdomar. Ändå har informationen till och omvårdnaden av de drabbade mammorna varit bristfällig - det visar studier från Lunds universitet. Preeklampsi

https://www.medicin.lu.se/artikel/omvardnad-brister-vid-havandeskapsforgiftning - 2025-10-01

Runt 80 procent av dem som har Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i 40-50-årsåldern. Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Fynden är viktiga av flera skäl, inte minst möjligheten att ställa korrekt diagnos utan komplicerade ingrepp. Studien är n

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-upptacker-alzheimers-hos-personer-med-downs-syndrom - 2025-10-01

Ett samarbete mellan lundaforskarna Johan Jakobsson och Malin Parmar har lett till en ny metod för att studera åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Forskarna har tagit avstamp i den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Brain. Inte sällan står medicinsk grundforskning inför utmaningen att utveckla sjukdomsmodeller som  svarar väl mot specifika s

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskningsmodell-ska-ge-svar-om-huntingtons-sjukdom - 2025-10-01

I november 2021 bildades en privat stiftelse som syftar till att främja vetenskaplig forskning avseende pankreascancer, gastroenterologi, och smärtlindring vid Lunds universitet. Stiftelsen förvaltas av Lunds universitet och totalt sett kommer 40 miljoner att tillföras. Tidigare i vår delades de första anslagen ut - drygt tre miljoner kronor ska stötta fem forskares ansträngningar inom de ovan ang

https://www.medicin.lu.se/artikel/mangmiljondonation-till-medicinska-fakulteten-vid-lunds-universitet - 2025-10-01